Vernissage, semlor och rädsla

I måndags var det en riktigt grå och kall dag med en bitande kyla. Och att alla flaggor hängde på halv stång gjorde det ännu mer ruskigt. Ja, mannen som sköt ihjäl två män lyckades tyvärr delvis med något, och det var att sprida rädsla som ju finns hos många efter det här. Den finns inte minst hos många judar och muslimer, men även hos oss andra. Varje gång jag sett en polisbil eller hört en helikopter har jag tänkt att nu händer något igen. Och jag hatar att vara rädd, och jag hatar vad rädsla gör med människor. Jag hoppas att vi återhämtar oss snart ifrån detta.

Jag var utanför synagogan och såg på alla blommor och på alla människor som var där. Det var en varm och fin stämning, trots allt. Jag har aldrig vetat var den låg, och när jag kom dit insåg jag att jag var bara en gata ifrån den några timmar innan det hände. Ruggigt!

 

Flaggorna på halv stång

Utanför synagogan

En liten del av alla blommor och basketbollar (mannen som blev skjuten spelade basket)

Tisdagen blev desto mer att göra. Egentligen hade jag inte så stressigt, men det var många saker som jag ville hinna med. Och på kvällen gjorde jag fyrtio semlor som gick åt allihopa. Det var första gången jag bakat semlor, så jag var lite nervös, men med risk för att låta lite självgod så tyckte jag att de var sjukt goda. :) På jobbet fylldes nämligen ett av våra rum med glada och semmelsugna svenskar som åt och hade väldigt trevligt. Och det hade jag också, en mycket lyckad kväll.

Mina egna semlor

Sen har veckan gått i ett. Jag har utrymt och städat biljardrummet på jobbet som nu äntligen börjar likna något. Det hade blivit ett förvaringsutrymme för allt mellan himmel och jord, men det har det blivit ändring på. Så nu är det fritt fram att spela biljard. :)

Och här har vi det...

 

Idag har tålamodet prövats rejält på jobbet, och det var nära att jag blev arg, men det blev aldrig så illa. Efter att vi slutat jobba tog jag och Harriet tåget till Klampenborg, och sen bussen vidare till Galleri Lars Borella där vi gick på vernissage. Anledningen att vi tog oss dit ut var att vi känner en av konstnärerna. Vi drack lite vin och såg på de ganska abstrakta målningarna och skulpturerna. Och innan jag visste ordet av stod jag och en äldre man och diskuterade konst på danska. Ja, mycket ska man vara med om.. Men lite spänning i tillvaron skadar ju inte. Galleriet låg precis vid havet och hade en enorm gräsmatta utanför. Det var fint nu, men jag kan bara tänka mig hur vackert det måste vara på sommaren.

 

Galleriet från vägen

 

Imorgon kommer familjen på besök, vilket jag såklart ser fram emot!

 

Ha det bäst och glöm inte,
Ta vara på tiden du har fått, du vet aldrig när den tar slut!